Produktivitet oerhört låg. Orkade knappt diska liksom, hur ska man då orka läsa texter? Tror att jag ändå bestämt mig för en text. Från "törst" Av Sarah Kane. Huuuur många prettopoints är inte det? Jag når (äntligen?) dit jag alltid velat nå,. Plats nummer 1 i prettotävlingen!!
jag menar - en ung kille som söker till scenskolan med KANE!? Han måste definitivt komma in någonstans, så svårmodig som han är, eller?
Pratade med Simon idag om framtid. Det var fint. Ibland behöver man det, falla tillbaka på att om det inte alls blir skådespeleri. Då kan man faktiskt göra annat och må bra ändå.
torsdag 26 september 2013
onsdag 25 september 2013
Dag 1
Jag minns inte riktigt när jag bestämde mig. Jag minns inte alls hur det kändes men något hände. En dag gick jag längs ringvägen här i Stockholm och fick frågan:
"Men lilla vän, vad ska du bli när du blir stor? "
- Skådespelare
Nästan som ett straff mot mig själv började jag i nästa sekund stamma fram "jaa, det är såklart jättesvårt och alltså jag är väl inte så bra... och det är svårt att få jobb och BLBALBALABAK"
Enda sen den dagen jag faktiskt bestämde mig har jag också tvekat. Tvivlat på min egen förmåga, min egen talang, tänkt tankar som: "det kanske vore bäst att bli jurist istället".
Men ikväll känner jag såhär: JAG MÅSTE JU FÖRSÖKA!
Men genast slår det till hårt i bröstkorgen, vad händer om jag misslyckas? Vad händer med min självkänsla om juryn skrattar ut mig och postar mig tillbaka till Södermalm i en låda med texten "fara för skådespelar-eliten"?
Det ska vi ta reda på tillsammans! Det är därför jag skapat den här bloggen. För att dela min adrömmar, min prestationsångest, mina kval med er: eventuella läsare.
Bakgrund: Halvprententiös teaterbög med drömmar om ett yrkesverksamt liv som skådespelare.
Mål: Komma in på en högskole/förberedande utbildning inom skådespeleri.
Strategi: Ventilera all prestationsångest på blogg
Nu åker vi:
Dag 1, surfat runt på olika hemsidor och försökt förstå hur man söker (rent praktiskt) och insett att de inte har lika god framförhållning som jag. Skandal. Har istället startat blogg.
"Men lilla vän, vad ska du bli när du blir stor? "
- Skådespelare
Nästan som ett straff mot mig själv började jag i nästa sekund stamma fram "jaa, det är såklart jättesvårt och alltså jag är väl inte så bra... och det är svårt att få jobb och BLBALBALABAK"
Enda sen den dagen jag faktiskt bestämde mig har jag också tvekat. Tvivlat på min egen förmåga, min egen talang, tänkt tankar som: "det kanske vore bäst att bli jurist istället".
Men ikväll känner jag såhär: JAG MÅSTE JU FÖRSÖKA!
Men genast slår det till hårt i bröstkorgen, vad händer om jag misslyckas? Vad händer med min självkänsla om juryn skrattar ut mig och postar mig tillbaka till Södermalm i en låda med texten "fara för skådespelar-eliten"?
Det ska vi ta reda på tillsammans! Det är därför jag skapat den här bloggen. För att dela min adrömmar, min prestationsångest, mina kval med er: eventuella läsare.
Bakgrund: Halvprententiös teaterbög med drömmar om ett yrkesverksamt liv som skådespelare.
Mål: Komma in på en högskole/förberedande utbildning inom skådespeleri.
Strategi: Ventilera all prestationsångest på blogg
Nu åker vi:
Dag 1, surfat runt på olika hemsidor och försökt förstå hur man söker (rent praktiskt) och insett att de inte har lika god framförhållning som jag. Skandal. Har istället startat blogg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)